Jag älskar komplimanger eller stärkande ord som gör att man mår bra! Men det gör väl alla?! Nästan hela förra veckan kändes som att det var "komplimang-veckan". Det kom komplimanger flygande lite här och var. Det var lyckorus efter vartannat! Det är allt för sällan känns det som... Men desto bättre känns det när man får höra dom!!

 

En komplimang som berörde extra mycket var förra torsdagen när jag badade A och H. H gjorde något bus som han verkligen inte får göra vilket jag sa att han inte fick göra. Istället för att bli riktigt arg och sur så sa jag till honom lugnt (orkade inte skälla) vilket jag inte tror hans föräldrar skulle gjort för det som hände härnäst blev jag riktigt paff över eftersom han och jag har haft våra dispyter lite då och då sen jag kom hit. Han sa: "Åh vad du är snäll!!" och kramade mig hårt. Det kanske inte är någon speciell komplimang för andra men för mig är det verkligen härligt att höra att man ändå våra bråk och tjafs så är jag uppskattad.